Monday, April 20, 2015

Mannen som slängde en hink pilar mot darttavlan

Dags för en uppdatering. Jag har genomgått det stålbad som den första säsongen som uppdragssökande disputerad verkar innebära, och går nu in i en något lugnare fas, åtminstone vad gäller deadlines. Problemet ett tag framöver kommer snarare att vara att det inte finns något att söka, samtidigt som sparpengarna sakta tar slut...
Varje ny fas i det akademiska har inneburit att jag famlar i blindo och försöker hitta en rytm. Det är svårt att på förhand veta om ens uppskattningar av vad man hinner med är oambitiöst låga eller orealistiskt höga. Och vanligtvis finns det bara ett sätt att ta reda på det. Tyvärr (?) tenderar sådana prövningsfaser också att höja snittet för vad man kan prestera, med resultatet att kalkylen blir nästan lika osäker nästa gång. Till detta kommer misstanken att ribban höjts oåterkalleligen och att det alltid kommer att vara så här. Det är åtminstone vad de äldre säger och det finns ingen anledning att tro att de ljuger - inte ens när vissa av dem säger att de aldrig skulle ha disputerat om de visste hur jobbigt det skulle bli efteråt. Men jag tror mig i alla fall kunna säga att min strategi hittills - att skjuta på allt som rör sig - kunde ha balanserats av lite mer fokus på enskilda uppgifter. Jag har hunnit med en hel del ansökningar, presentationer, ja till och med skrivit en text som ska tryckas, men känner att det mesta blivit halvdant. Framför allt tror jag att jag rest för mycket: en katastrofal resa till Seattle (försvunnet bagage, inga kontaktlinser, usel presentation); en behaglig men intensiv resa till Genève (trevliga eventuella framtida projektdeltagare, strålande väder, visning av Rousseaus och Voltaires manuskript samt den senares nattmössa); en presentation i Uppsala (två timmars sömn natten innan, framförandet därefter). Förhoppningsvis kommer det under resten av terminen och under sommaren att finnas tid att läsa och skriva ordentligt, även på den här bloggen (men stryk i så fall "ordentligt").

Jag har för övrigt bestämt mig för att flytta hela innehållet till en ny blogg (daligoandlighet.blogspot.se) - den förra adressen, som tillkom mest på prov, är lite förvirrande med sin kombination av ett smeknamn som nästan ingen kallar mig längre och ordet för själva mediet på amerikanska. Att snygga till det hela vore också önskvärt, men med tanke på min bristande formkänsla och (nära förbundet) min spontana aversion mot att hålla på med linjer och färger, är det kanske för mycket att hoppas på. En rensning i arkivet vore kanske också önskvärt - med tanke på att jag hållit igång den här bloggen sedan 2007. Inte så pjåkigt för någon som rutinmässigt avfärdas som teknikfientlig bakåtsträvare. Hursomhelst önskar jag alla ni två-tre läsare välkomna till:

daligoandlighet.blogspot.se